I min värld är det som vanligt jättekonstigt att det inte är någon som hör av sig oavsett om testerna är bra eller dåliga, speciellt när det har varit dåligt så vill man ju veta att det har blivit bättre. Hur fasan ska man annars veta om man är på rätt spår?

 

Nästa ärende på dagordningen var att säkerhetsställa att nästa tid på Specialistmödravården är en tid då vi också får resonera kring förlossningen. Så klart att de inte hade tänkt på det när de bokade in oss. Nu fixade damen i växeln till så att det kommer att ske, så vi får väl se hur det blir när vi ska dit på måndag igen. Det är tur att man är lite påläst om vad som ska göras och när :-)

 

Tredje ärendet var att försöka få ut en journalkopia på min förlossning med Ante så jag kan uppdatera mig lite inför förlossningssamtalet. 

 

Inga problem att få ut en kopia, men när jag frågade om när den kommer sa hon om drygt en månad. Då höll jag på att trilla av stolen. Det kan inte vara möjligt att det ska ta så lång tid att få fram kanske max 6 papper. Fast iofs ligger allt i en stor hög i källaren på Lasarettet så blir det så klart jobbigt att leta reda på den. Men jag kan knappast tänka mig det, någon form av arkivsystem har de väl ändå och ligger inte allt digitalt? Jag förklarade att det är lite brådis eftersom Lillisarna troligtvis kommit till världen innan journalen kommit fram.

 

Nu ringde hon upp mig innan detta inlägget var klart och berättade att journalen är på G, så det var rätt enkelt ändå att få fram den om man bara vill :-) 

 

Tänk om man inom den privata sektorn arbetade på samma sätt, då skulle kunderna genast söka sig någon annanstans. För de har inte tid med denna eviga väntan, att man själv måste ha stenkoll och att allt är så omständigt.

 

Det är tur att det inte är några problem med Lillisarna eller mig så jag kan dra runt det här turerna :-). Också tur att jag är lite företagsam och inser att allt egentligen hänger på mig själv, inget serveras i onödan här inte. 

 

Jag passar verkligen inte in i den offentlig sektorn, jag är nog en pain in the ass för dem med mina frågor och idéer, det står säkert en anteckning i min journal om det :-)

 

HB värdet är nu uppe på 126 och järndepån på 16, bra av mig! Och jag hoppas på att det ökar mer tills dagen D så Barbamamman är full av energi inför första mötet med Lillisarna.