När man som vi är gifta med 4 barn sedan tidigare äktenskap och har 2 gemensamma Lillisar på väg börjar det bli väldigt struligt med familjejuridiken, i varje fall för oss som har begränsade kunskaper men kanske på något vis kan gissa oss till ungefär vad som gäller. Men gissningar hjälper inte den dagen saker skulle ställas på sin spets.

 

Så tro det eller ej men Peppen & Hjärtat, som i andras ögon har flummat ur totalt redan från dag ett då vi bestämde oss att slå våra påsar ihop med barn på två olika orter och bosatta på en tredje ort, bestämde sig för längesedan att ta professionell hjälp med att få ordning på det familjejuridiska.

Dock är det som vanligt i vår galna familj att en sak som är svår och framförallt väldigt tråkig alltid hamnar sist på agendan.

 

Men för ett litet tag sedan var det då dags att träffa en familjejurist som vi trodde skulle förklara för oss på ett väldigt enkelt "Svensson sätt" hur allt ligger till i vår familjekonstellation om en av oss faller ifrån.

 

Första "varningsklockan" plingade när vi kom in i entrén och hälsades välkomna av en strikt herre med "det vore bra om ni kan ta på skoskydd för städerskan tycker inte om att man går inne med skor".

 

Peppen och jag tittade på varandra och drog på skoskydden utan protest.

Blickarna vi bytte där sade att det inte är någon idé att vi utbyter någon mer ögonkontakt detta möte för då kommer vi brista ut i asgarv båda två.

Tror att med tanke på den strikta herrens timpenning så klarar nog hans städerska av att klienterna har skor på sig inne - eller var det han själv som städade?

 

Jag som höggravid frågade sedan om jag kunde få låna toaletten, man är ju konstant kissnödig när två Lillisar har skaffat samma intresse som sina stora syskon, att hoppa. Inte på studsmattan då som de övriga utan mammas kissblåsa är ett perfekt substitut.

 

Den strikta herren pekade demostratívt på ett tiotal lappar som var uppsatta här och där med att det varit en vattenläcka i huset och att toaletten fungerade inte.

Men "gästvänlig" som han var så rekommenderade han, som han uttryckte det "en väldigt fräsch toalettautomat nere på torget, det är bara att lägga i ett mynt och hoppa in". Super fräscht? NOT!

Kände genast att min kissnödighet inte var så farlig.

 

Han satte sig sedan bakom sitt gigantiska skrivbord och började en föreläsning som en gammal...öh jag vet inte vad, men han pratade inte riktigt vårt språk kan man väl säga.

 

Så fort vi ställde någon enkel fråga så blev han nästan arg för att vi inte förstod.

Tillslut kom jag på den "geniala idén", jag skyller på Peppen ;-)

Så när vi inte förstod så sa jag att han måste förklara mer enkelt för att Peppen är inte så bevandrad i den juridiska världen. Tror ni Peppen slängde ett par skarpa blickar på mig?

 

Dock lös det hela igenom när jag själv kollrades bort i alla varianter som man kunde göra och helt plötsligt slänger ur mig en riktig "Blondin-fråga" Då spänner juristen ögonen i mig - om blickar kunde döda.

 

Där någonstans tappade jag koncentrationen och flippade ur. Så när han drar ett upplägg för oss hur man kan göra med äktenskapsförord och testamente slänger jag ur mig full i skratt till Peppen:

"Ja om vill du bli rik med det här upplägget kan du ju ha ihjäl mig ikväll" och asgarvar.

Jag ser hur generad Peppen blir över mitt spontan-förslag och juristens reaktion ska vi inte tala om - han dödade mig en andra gång med blicken.

 

Tiden för mötet var slut och vi skulle tacka för oss.

 

Då blev den galna juristen helt manisk och skulle kränga på oss äktenskapsförord och testamente och började rabbla vad som skulle stå i dem och priser för hela kalaset hit och dit. Vi hann aldrig notera allt men med lite överslagsräkning skulle den övningen som tog honom 45 minuter i mötestid och sedan kanske 1-2 timmar för att skriva dokumenten, kosta oss minst 10 tusen.

Gudskelov fann vi oss i situationen och bad om att få återkomma när vi funderat igenom alla varianter av upplägg. Vi har fortfarande inte återkommit.

 

Sedan skulle juristen ha betalt, tror ni han fakturerade eller tog kort?

Icke sa Nicke, så det var bara för Peppen att jobba ner till närmsta bankomat på gatan för att kunna lösa ut oss.

 

Vi har väl aldrig garvat så mycket som vi gjorde när vi kom ut från den galna juristen - det var nog det sjukaste möte vi varit på med tanke på att vi hade en viss förväntan över vem det var vi skulle träffa.

 

Det hela slutade dock ändå förhållandevis bra, juristen hade inte ihjäl mig, jag lyckades undvika att kissa ner mig, vi smutsade inte ner hans golv och vi har nog trots allt greppat vad som gäller och vad vi behöver göra med det juridiska.

 

Den eminenta uppgiften att upprätta dokumenten har nu hamnat på mitt bord, risk föreligger att den kommer ligga där ett tag. Så sjukt tråkigt jobb att göra. 

 

Men Peppen, det finns en kille som kan motivera mig ;-)