Nu är vi på G världen!

Peppen & Hjärtat hade planerat att åka hem till Skogshuggar-land idag för att vara med och kalasa när pappsen fyller år. Dock fick vi ändra våra planer och stanna kvar i Stockholm. För i morse var vi på Karolinska i Solna för att göra tillväxtkontroll på Lillisarna och förlossningsplanering eftersom det börjar dra ihop sig.
 
Lillisarna växer som vanligt duktigt som de ska o väger nu runt 2,8-3 kg. Flödet i navelsträngen är också fint. Och nu ligger båda Lillisarna med huvudet först. Vilka exemplariska små tjejer det är. 
 
Hjärtat var också på läkarundersökning för att se status på livmodertappen etc. Nu är den mjuk, snudd på helt utplånad och öppen ca 3-4 cm. Fantastiskt, utan att jag kan påstå att jag känt något i närheten av det som var vid Antes förlossning. Då kämpade jag mig helt blå hemma tills jag inte orkade längre, åkte in till BB o tänkte att nu måste han väl snart vara ute för jag dör snart. Äsch, då var jag bara öppen 1,5 cm och tappen segade sig kvar.
 
Nåväl, läkaren idag pillrade runt nere lite i Lillisarnas bo för att "provocera" lite så det kanske kan bli en skjuts igång på det hela för nu får de inte vara kvar där inne längre. Det tig väl någon timme sedan började det mola rejält. Så eftermiddagen och kvällen har Hjärtat nu genomlidit med konstant molande värk, någonting är äntligen på gång :-)
 
 

 
Jag och Lillisarna ligger och slappar mellan smärtorna nu under eftermiddagen.
 
 
 
Vi har försökt att sysselsätta oss med allt möjligt under eftermiddagen för att få tiden att gå och distrahera mig lite från värken. Så nu fick vi äntligen fingrarna ur och fick upp rullgardinerna i sovrummet.
 
 
Peppen lagade väldigt god middag också till oss, marinerade räkor till förrätt, stekt torsk till varmrätt och jordgubbar till dessert. Nu måste vi bunkra energi som ska brännas när Lillisarna ska ut :-)
 
 
Peppen har nog blivit rätt nervös. Han har haft en del märkliga uttryck idag:
 
Hos läkaren: "Nä men, hon får inte pillra igång förlossningen idag"
 
När jag låg och kippade efter andan mellan smärtorna på sängen: "Du kanske kan ta och hjälpa till lite istället för att bara ligga där". 
 
När igångsättningstid skulle bestämmas då tyckte jag att vi tar den dagen med bäst förutsättningar för tillgänglighet i personalen. Peppen fokuserade mer på att han skulle kunna vara med på viktiga jobbmöten. När jag frågar om han är nervös så säger han nej, men det tror jag inte ett dugg på ;-)
 
Nu har vi fått en sista dag som Lillisarna ska ut. En dag när de tar hål på hinnorna så vattnet går om inte kroppen sköter det själv innan dess. Det känns väldigt konstigt att veta att senast den dagen är Lillisarna ute hos oss. Vi som trodde att de skulle komma för tidigt, nu får vi verkligen lirka ut dem - det är verkligen två Revays därinne ;-)
  
Jag ska försöka lägga ut på bloggen så fort det händer något med Lillisarna.



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Mama deluxe

En blogg om livet som fräsig fru, tvillingmamma, alla andra mammaroller och allt däremellan.

RSS 2.0